Allt såg bara fint ut, alla delar var där de skulle, hjärtat slog på bra och hade sina kammare, förmak osv, hjärnans delar var där likaså och urinblåsa, ryggrad osv. UA besiktningen igenom med andra ord, skönt!
Kotten ligger långt ner, hon var bara precis ovanför blygdbenet med apparaten, och jag har moderkakan i framvägg - så där har vi förklaringen till att jag knappt känt några rörelser. Det gick väldigt vilt till där inne (jag kände inte ett skvatt) och den lille retstickan låg hela tiden antingen med rumpan neråt och benen i kors eller på sidan och lekte med fötterna så vi får fortsätta vara nyfikna på vad det är för kön.
Sambon har ju ett barn sedan tidigare, och h*n har medfött hjärtfel, så vi var lite nervösa över det. Nu känns det bra mycket bättre! Vi blev dessutom lite framflyttade, men jag är osäker på hur mycket.
På måtten stod det 19+6 men hon sa 25/5 (vilket i såna fall innebär 19+4 i dag). Petitesser kanske, men ändå... jag vill veta och stör mig på att det är olika siffror (Aspergers here we go... ;))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar